Archives de
Category: Contes en kabyle

Arraw n Tlelli

Arraw n Tlelli

Zik-nni, yella yiwen n umɣar yettidir netta d kraḍ n warraw-is deg yiwet n tiɣilt i d-yezgan deg udrar. Akken iḥulfa s lajel-is yuweḍ-d, yerra ɣer teẓgi, yuwi-d tazdemt n yisɣaren, akken ad ijerreb yis-s arraw-is ma yella yezmer ad yettkel fell-asen neɣ ala. Yiwen wass, yessawel umɣar i tarwa-s, yuwi-ten sdat n tezdemt-nni, yenna-asen: Yekker umenzu yerfed tazdemt akken tella, tcudd tezmeḍ mliḥ; ur as-yezmir ara; wis sin, wis tlata akken am umenzu, ur zmiren ara. Mi iwala akken…

Lire la suite Lire la suite

Tamacahut n Lɣula d sebɛa n teqcicin

Tamacahut n Lɣula d sebɛa n teqcicin

Zik, yella yiwen n urgaz yesɛa sebɛa n teqcicin, yemma-tsent temmut. Argaz-nni, iɛawed zzwaj d tin ara irebbin yessi-s, maɛna, ɣas di tazwara trebba-tent, ur tɛeṭṭel, teɛya-tent. Armi d yiwen n wass tenn-yas i urgaz-is: Argaz ageswaḥ, seg leḥmla i iḥemmel tameṭṭut-a-ines, yessuter-as ad as-tini amek ara asent-yexdem. Terra-yas: Ih, i as-yerra urgaz-is. Azekkuya, yenna i yessi-s: Yelha, i as-rrant teqcicin. Yewwi-tent akked tqeṭɛit n lmal, d acu tabesṭuḥt-nni akk deg-sent tewwi deg ufus-is tekemmict n yikurbcen (iblaṭen imeẓẓynen) segmi…

Lire la suite Lire la suite

Chach dh Ulach

Chach dh Ulach

Tamachahuth n sinne wayathmathen (CHACH dh’ULACHE) rouhane adestadane (Ce sont deux frères « CHACH ET ULACHE » qui sont partis pour chasse)…Hawssene hawssene, uroufine walou, alors, massefhamane adhnefraqane, balak adhafene ssiada.Baɛd lmoudda, urdestadane achamma (plusieurs heures passées, toujours rien de chasser), aɛyane alors koulwa itshawisse f’egmasse… Koulwa yeghar igmasse :Ulach : waaaaaa chache …Chache : waaaaaa Ulache … Mais iwanne uryesli gmasse… Tsedoune, Gharenn dima … Ulach : waaa Chache …Chache : waaa Ulache… Meskine Chache yemllale iwene oussiade, yennayes…

Lire la suite Lire la suite

Tamacahut n Lakdab F Lakdab

Tamacahut n Lakdab F Lakdab

Kdabt kdabtine, seffsiɣ thissegnith dert thagoursa (mahrath) dh l mousse lahfafa (une lame à raser) … Yennayesse sɛikh ajhih (j’ai un mulet), yesɛa eljarh yadhbar, ɛalghasse thifizza (liquide soutirée d’un arbre) thamɣade chajra n Thayda g ouzagour w ajhih. Agtit (oiseau) iɛale lɛache (un nid) g chajra n thayda. Rafdaɣ akourra awthaɣth, thouɣale chahrayene (2 mois) n thyerza (tjrs g ouzagour w ajhih). Mi tseddouɣ ad saliɣ izzgarene adhkerzaɣ, gachou ihandjabdakh adyakrate, sensla thakrate, amazouɣ yaqlaɛe, djabdaɣthene gu iladdayene awlinde….

Lire la suite Lire la suite

Histoire des sept filles et de l’ogresse

Histoire des sept filles et de l’ogresse

Il était une fois un homme qui avait une femme : elle lui donna sept filles, puis elle mourut, laissant ses enfants près de leur père. Au bout de quelque temps, celui-ci prit une autre femme. Elle éleva les enfants, mais bientôt elle en fut ennuyée. Un jour, elle dit à son mari : « Emmène tes filles et tue-les ; sinon, divorce avec moi, que je puisse m’en aller. » Or l’homme aimait beaucoup sa femme. Il lui demanda…

Lire la suite Lire la suite

Thaqsit Omqerqur d Temqerqurt

Thaqsit Omqerqur d Temqerqurt

Tamqerqurt truh atsired thadot (la laine), Amqerqur iruh adisseweq. Imi thuɣaled Temqerqurt axxam, tehssel g eljerra usserdune. Amqerqur yuɣaled s akham, biensur uriyufara Tamqerqurt ; yerdja mais thtawwel ihi yefqaɛ (il s’est faché).Imi thuɣaled, iɛayyat fellas. Meskint iɣatits elhal, thafqaɛ, thgurab akham n babasse.Amqergur yahzene, yeqim imanis barra g tqernit, itxemim confused . . Yeɛadded fellasse Ayazit (le coq), yennayesse : « wach bik a ɛammi bufikrene, hchiche wella sikrene ? » Thuɣaled Thamguergurth akhamm, Amguergur yefrah cheers . Et…

Lire la suite Lire la suite

Aεeqqa yessawalen

Aεeqqa yessawalen

Macahu! Ad yeg Ṛebbi ad tt-yesselhu ad tt-yeg amzun d asaru! Yella yiwen yesεa sebεa warrac. Teddem tmeṭṭut-is tadist, yeḥdeṛ-d ad d-tarew. Heddṛen medden di tejmaεt, nnan-as:-Leflani ad yernu γur-s weqcic, yerna atmaten-is di sebεa usmen, ur t-bγin ara. Mi tesla Sstut i medden heddṛen akka lehduṛ-agi, teddem tessaweḍ-iten-id i warraw n wergaz-nni. Msefhamen di sebεa yid-sen, ggullen, nnan-as: «Nεuhed-ik a Ṛebbi ar ma tesεa-d yemma-tneγ taqcict, ad neddem isuḍaf ad nγenni, ma tesεa-d aqcic, ad neddem isuḍaf ad nennejli….

Lire la suite Lire la suite

Aḥeddad n Lqalus

Aḥeddad n Lqalus

Taddart n Lqalus tura trab.Qqaren asmi-tt mazal tebded, yella deg-s yiwen uḥeddad yesεa cci, yerna γur-s tameṭṭut tzad di ṣṣifa.Yiwen wass qqimen kra n lγaci la heddren di tejmaɛt, inṭeq-d yiwen yenna-as :-Lemmer ad iyi tcehhdem, ad-kkseγ i uḥeddad tameṭṭut is.Nnan as: – I kecc s lεaqel ik?Yenna-asen: Ṛeggemt iyi kan ar ad yi-tcehdem. Ṛeggemn-as( weɛden-as) .Iruḥ ar tejmaɛt n ccraε,yenna-asen:-Sliγ i uḥeddad yebra i tmeṭṭut is n tlata fi tlata.Ihi yekks as-tt ccraε. Aqli nekk bγiγ ad tt-aγeγ.Nnan as…

Lire la suite Lire la suite

Agrud bu snat tyemmatin

Agrud bu snat tyemmatin

Ta d taqsiṭ i yeḍran i Sidna Sliman. Yiwen wass, usant-d ɣer teɣremt n Sidna Sliman snat tlawin, yiwet d timizwiɣt tayeḍ d timibrikt. Yal yiwet deg-sent teddem-d agrud deg ufus-is. Igerruden-nni ttemcabin aṭas, maca yiwen deg-sen d amuddir wayeḍ yemmut. Sersent snat tlawin-nni igurden-nsent sdat n uɛric n ugellid, qqumcent, bdant la d-ḥekkunt ayen tent-id-yewwin ɣer dinna. Agellid yesmuzgut-asent s uhannay ameqqran : – Ay Unnig-nsen, i d-tebda tmeṭṭut timizwiɣt, nekk ttidireɣ di yiwen uxxam akked tmeṭṭut-a, nettat d…

Lire la suite Lire la suite

Agdiḍ azeggaɣ

Agdiḍ azeggaɣ

Amacahu, ad telhu, ad teḍbeɛ am usaru ad tuɣal annect n ujga. Zik-nni tella yiwet n tyaziḍt deg yiwet n taddart tettidir nettat d warraw-is deg telwit. Ɣur-s mraw n yigdaḍ, tẓa deg-sen kif-kif-iten deg tiɣmi, d imellalen akk, ma d wis mraw yemgarrad ɣef yimezwura, ur yelli d amellal am nutni : netta d azeggaɣ am tfelfelt . Ɣef waya i t-ɣunzan watmaten-is deg uxxam d tizziwin-is deg berra. Ur t-ttaǧǧan ara ad yurar yid-sen, yerna ttaḍsan fell-as. Akka…

Lire la suite Lire la suite

Copy link
URL has been copied successfully!